Dags att flytta igen...
Nog om det. Imorgon är det tävling med Pan i Kremparheide. Det tar ungefär 2 timmar att köra dit och första start är kl. 08.00. Så det blir till att pallra sig upp tidigt imorgon bitti. Pia ska rida sin häst och Sofia sin. Vi ska alla rida VA. Det är väl ungefär som en lätt-klass hemma. Får la se hur det går.
Nehe nu måste jag äta och sen ska det packas färdigt inför imorgon.
Puss och kram
6:e placering i CCI** och EM-kvalad!!!
Jag tar det hela från början.
I torsdags morse lämnade vi gården med lastbilen. 5 hästar och tre ryttare. Jonna red sin, Peter red två + en häst till träning och jag red Korall. Sofia följde med som groom till Peter. Veterinär besiktning började kl 16.00 och alla hästar gick igenom. Dock höll Korall mig på sträckbänken då jag fick springa upp med henne två gånger. Men andra gången blev det ett "accepted". Dressyren började fredag morgon och jag fick min starttid sist i hela klassen. Korall kändes riktigt fin och vi gjorde ett bra program. När vi kom ut mötte vi Peter som hade stått och tittat på hela min ritt då han red som ryttaren före mig. Hans första kommentar vad. "That was the best I've ever seen you've done. You will get 45-50 penelties for this" Men som ni alla vet så heter jag inte Peter Thomsen och har ridit OS, så jag fick bara 51.3 straff. Jag har helt enkelt fel namn. Jaja landade på 9:e plats. Sen gick vi terrängbanan och den såg fin ut. Där fanns sina svårigheter. Bl.a. en kombination med bord-spets-bord. Jag velade lite om hur jag skulle rida eftersom hindret som hon sprang utanför i Schenefeldt var en spets, och till denna spetsen fanns en sk. chicken way. Men jag beslutade mig ändå för att rida rakt fram.
Strax efter lunch på lördagen startade vår terräng. Jag hann se några ekipage eftersom jag startade sist och blev om möjligt ännu mer nervös. Korall var galet laddad på uppvärmningen. Tror inte hon varit så vild förut, men hon kändes ändå riktigt fin. Starten gick och vi for iväg. Jag måste säga att Korall har aldrig kännts så fin innan. Hon varken överhoppade sig eller blev rädd och ofokuserad. Det var bara till att sätta ett hinder framför näsan på henne så hoppade hon.


Banan flöt på kanon bra och den svåra linjen med spets i var absolut inga problem. När jag kom till 4:e sista hindret som var en häck med en ordetlig djuplandning efter red jag lite extra noggrant, eftersom det var på det hindret Jonna gick omkull med sin häst. Så jag skrek till Korall i landningen "upp med fötterna". Haha vet inte varför jag måste prata med henne men det känns som hon lyssnar. Iaf så galopperade vi i full fart in i mål med bara 6 sekunder över tiden. Med det resultatet åkte vi upp ett snäpp i resultatlistan till 8:e plats.
Söndag morgon var det den sista veterinärbesiktningen. Jag var faktiskt riktigt nervös. Hon kändes fin i benen och så men eftersom vi fick springa upp två gånger på torsdagen så var det lite pirrigt. Men det räckte med en gång och jag kunde pusta ut. Sen var det vänta. Vår klass hoppade sist av alla och vi red inte förrän vid 16. Nu kan jag säga att det var riktigt nervöst. Mycket hängde på spel. En rivning skulle innebära att jag var utanför placering, fyra rivningar skulle innebära att resultatet inte var ett kval till EM.
Nervöst, nervöst var det på framhoppningen.
Men tusan var fin hon var när vi kom in på banan. Hon var väl knappt i en bom. Jag höll nerverna på plats och lyckade få till en riktigt fin "clear round". Eftersom det var en svår bana med ånga rivningar åkte vi uppåt i resultatlistan och slutade på en 6:e plats. När jag kom ut från banan hoppade jag bara av Korall och gav mamma en jätte kram som då grät av lycka och av lättnad (hon var nämligen nog mer nervös än jag innan jag gick in på banan). Jag sa bara "Äntligen har jag gjort mitt EM-kval."
Sen blev det prisutdelning. Jag fick ställa mig brevid Peter som tog 5:e platsen och även 11:e platsen. Hihi yes jag slog iaf en av hans hästar :)
Så nu är det en väldigt lycklig, lite rikare och en väldigt, väldigt stolt ryttare som sitter och skriver. Tack fam. Bengtsson för att jag fått köpa en så otroligt fin häst av er. Kunde inte älskat henne mer.
Ikväll ska det festas och firas för alla bra ritter under året och speciellt denna helgen.
Jag vill säga ett stort tack till Kitte, Helle, Bibbi och framförallt min älskade mamma för att ni var med och hjälpte och stöttade under tävlingen. Tack också för alla fina bilder tagna av Kitte. Jag har fått fler jätte fina från dressyr och terräng men jag har inte lagt in dem på datorn ännu. Stort TACK!!
Nehe, nu blir det nog en 45 min på soffan. Får samla krafter till ikväll :)
Tschüss!!
Peppar inför EM-kval
Miljoners Grattis till de svenska juniorerna och young-riderna som tog lag-silver respektive lag-brons på EM i Belgien. Så sjukt stolt över er! Bra jobbat!!!
Också ett stort grattis till Malin och Jonna som är uttagna att rida unghäst-VM i Lion, Frankrike, sista helgen i oktober.
Nehe nu ska jag bara fixa en sak på datorn och sen kallar en dusch och sängen.
Bjuder er på en bild på mig och Jonna.
Rätta knappar
Elisabeth Lundholm, fd förbundskapten för svenska dressyrlandslaget, var här i måndags och tisdags för att trimma Malins dressyr inför EM. Jag fick chansen att rida en kort stund båda dagarna. Det är verkligen otroligt vad hon kan hitta rätta "knappar" till Korall. Små, små saker som gör så otroligt stor skillnad.
Nej det var ungefär så mycket som jag orkade skriva nu.
Skriver igen när jag hittat motivationen
Ovänn med vädergudarna?
Hinder nr. 4. Här har det precis börjat hagla.
Hinder nr. 5. Ca 2 sekunder efter förra kortet. Hagel stora som tärningar. Det ökar...
Nu kan jag inte ens titta framåt.
På dem här korten har det precis börjat hagla. Sen ökar det ännu mer. Jag rider med ansiktet mot marken då jag inte kan titta frammåt, Korall går med öronen bakåtstrukna och skakar ständigt på huvudet. Hinder nr. 6a-c kom vi över på något sätt, vet inte hur, kunde inte se något. Sen kom hinder nr. 7 som var en stor spets ur en sväng och jag skyller verkligen inte på någon av oss men Korall sprang förbi hindret. Ingen av oss kunde ju ens se hindret. Lagom till nu slutar det då att hagla och börjar regna lite lätt. Det var ju bara så skrattretande. Vi kom inte längre än så. När jag sedan började skritta mot stallet känner jag hur armarna börjar bulta. Tittar ner på dem och ser att dem är sönderslagna av hagel. AJ!! Detta var verkligen inte min helg!!!
Men det är ju egentligen som vi sa senare, det är bättre att ta allt på samma gång. Peter blev 4:a och 5:a i Tyska mästerskapen med Parko och Mickey. Nu är han första reserv till Tyska laget till EM i fälttävlan.Idag åkte Peter med två 5-åringar till Bundes championatet. Det är ungefär samma sak som Breeders hemma i Sverige. Pia åkte med som groom vilket betyder att jag är själv. Anneke har flyttat för att börja plugga men Sofia kommer ner hit igen imorgon. Så då slipper jag vara själv över helgen.
Jag och Korall siktar mot nästa tävling som går av stapeln den 18-20 sep i Langenhagen. Där ska vi försöka oss på att EM-kvala inför nästa år. Håll tummarna att jag har blivit sams med vädergudarna tills dess...
Kram på er!